Ständigt
vackert väder?
Den
politiska debatten och samhällsplaneringen i Sverige utgår
från en föreställning om permanent solsken, ett ständigt
vackert väder. Inget riksdagsparti har väckt frågor
om samhällets sårbarhet och folkförsörjningen
i krislägen.
Det
finns ett antal faror som kan hota vårt land, några i
värsta fall inom en nära framtid:
1.
Finanskris
2.
Energikris
3.
Naturkatastrofer
4.
Epidemier
5.
Kärnkraftshaveri
6.
Terrorattacker
7.
It-attacker
1.
Finanskris
Signalerna
har varit många om en kris i den amerikanska ekonomin. USA:s
budgetunderskott är nu gigantiskt. "Spelarna" på
Wall Street tänker och agerar kortsiktigt, med sina egna särintressen
i fokus.
De
allvarliga problemen i Greklands och Irlands ekonomier, signalerna
om motsvarande problem i Portugal och Spanien visar att eurons ställning
är osäker.
Om
det blir en internationell finansiell krasch, i stil med den år
1929, vad händer?
Det
betyder att hushållen får mindre pengar att röra
sig med, varpå efterfrågan på varor och tjänster
går ned, varpå arbetslösheten ökar och köpkraften
ytterligare minskar, osv.
Vi
får en nedåtgående spiral, hjulen i ekonomierna
slutar att snurra.
•
Detta kommer ofrånkomligen att slå hårt även
mot Sverige, med sitt starka exportberoende.
•
Sverige lever också särskilt farligt genom hög
skuldsättning. Svenska hushåll är ett av de mest
skuldsatta i världen i förhållande till disponibel
inkomst. 1995 var skuldkvoten 88 %. Nu är den ca 165 %.
Vid
en nedgång i ekonomin kommer huspriserna att falla. Risken finns
då att många inte kommer att kunna betala lånen
ens om de säljer sina hus.
En
ekonomisk depression innebär att vi s.a.s. inte längre får
råd att arbeta. Mänskliga resurser kan då inte längre
tas i anspråk för att möta mänskliga behov.
2.
Energikris
En
kris kan uppstå också till följd av sinande oljetillgångar,
som driver upp priserna på inte bara olja, utan även andra
energislag. Det kommer att påverka både transportmöjligheter
och matproduktion.
"Peak
Oil" är redan passerad, oljeutvinningen kommer
fortsättningsvis att minska.
Världens
befolkning har ökat från 2 miljarder år 1930 till
idag 7 miljarder. I länder som Kina och Indien sker nu en snabb
ekonomisk utveckling, med ökad energiefterfrågan som följd.
Ur
boken "Svart
jord":
"Sedan
2005 har världens oljeproduktion legat i stort sett stilla på
en 'platå' - ungefär 85 miljoner fat per dag..."
"Som
mest ny olja hittades under 1960-talet, men sedan 1980-talet har de
åriga tillskotten av oljereserver stadigt sjunkit. Vi konsumerar
idag fem gånger så mycket olja som vi hittar."
"Problemet
är inte att oljan 'tar slut' (det kommer att dröja), däremot
måste världen som vant sig med cirka två procents
ökning av oljekonsumtionen per år (de senaste 50 åren)
istället anpassa sig till minskande tillgång på olja."
"Om
en nedgång på tre procent börjar 2009 måste
världen exempelvis klara sig på 60 miljoner fat olja per
dag 2020, vilket är ungefär den förbrukning världen
hade 1980. Skillnaden är att världen 2020 antagligen bebos
av ytterligare någon miljard människor och dessutom är
mer industrialiserad och energiberoende än 1980."
"...olja
är en ändlig resurs, icke förnyelsebar energi. Många
tecken tyder på att oljeproduktionen i världen nu nått
sin topp. Istället för att öka som förr kan världens
oljeproduktion inom några decennier mycket väl ha sjunkit
till hälften,.. I det perspektivet har vi en mödosam väg
tillbaka till ett energieffektivare jordbruk. Om matpriserna inte
ska nå astronomiska höjder måste matproduktionen
återigen bli mer självförsörjande på energi,
vilket antagligen kommer att kräva mångdubbelt större
insatser av manuellt arbete igen."
Hur kan vårt samhälle möta en akut oljekris?
Hur
kan vårt samhälle ställas om för att bli mindre
sårbart?
Vilken
beredskap har vi för att klara folkförsörjningen i
krislägen?
Det
är frågor som nu måste diskuteras!
•
Under andra världskriget togs gengasaggregat fram för att
kunna hålla bilar och bussar rullande. Hur många gengasaggregat
finns att tillgå om det plötsligt blir problem med tillgång
till bensin och diesel?
•
Hur kan vi i ett krisläge klara de nödvändigaste transporterna
på ett mindre energikrävande sätt?
•
Kortsiktig lönsamhet har under många år nu varit
styrande. Prima jordbruksmark har i kommun efter kommun omvandlats
till golfbanor. Hur klokt är det?
•
Om vi inte längre kan importera livsmedel, hur långt klarar
vi då en nationell självförsörjning med det som
svenska åkrar och betesmarker idag kan producera?
•
Vad betyder en långsiktig och radikal omläggning av jordbruksproduktionen,
för ett läge med mindre tillgång till oljeprodukter?
Vilka förändringar av dagens jordbrukspolitik skulle det
påkalla?
Klart
är att framtidens jordbruk måste bli mer arbetsintensivt
och mindre transportberoende. Det måste i högre grad bli
fråga om lokal produktion för lokala behov.
Och
landsbygden får en renässans.
Det är en ofrånkomlig utveckling.
3.
Naturkatastrof
Emellanåt
inträffar ju olika typer av naturkatastrofer i världen,
ofta med förödande konsekvenser. Förutom jordbävningar
har det gällt olika klimateffekter som resulterat i förstörd
egendom, kommunikationsproblem och/eller matbrist.
•
stormar och orkaner
•
extrem nederbörd, med snökaos
•
extrem nederbörd, medöversvämningar
•
torka
•
omfattande bränder
•
extrem kyla
•
extrem värme.
Sverige
har varit förhållandevis förskonat, men stormen
Gudrun ställde i januari 2005 till stor skada i södra
Sverige.
Vi
har också fått erfara framkomlighetsproblem pga extrem
nederbörd och extrem kyla. Lokalt har översvämningar
drabbat olika områden.
Till
klimatriskerna kan räknas även extrema utbrott
på solen, som kan slå ut elförsörjning och
kommunikationer över stora delar av jordklotet.
4.
Epidemier
Risken
för epidemier kan öka genom att fler människor bor
tätt inpå varandra och genom ökat resande.
Möjligheerna
att få stopp på epidemier, när de en gång brutit
ut, kan också minska genom den ökade förekomsten av
resistenta bakterier.
5.
Kärnkraftshaveri
Kan
en härdsmälta, liknande Tjernobyl olyckan i Ukarina 1986
och Japan 2011, inträffa i Sverige?
I
samband med den svenska kärnkraftsomröstningen 1980 var
det inte många på allvar trodde det. Det fanns en allmän
föreställning om att i vårt land fungerade tekniken
så mycket bättre och den politiska ledningen var så
mycket mer ansvarsfull.
Som
det nu visat sig har uteblivit underhåll av svenska kärnkraftsverk
gjort dem till idag Europas kanske farligaste.
En
stor kärnkraftsolycka kan inte avfärdas som så osannolik
att vi kan bortse från risken. Konsekvenserna av ett reaktorhaveri
i Forsmark skulle kunna bli helt förödande för hela
Stockholmsregionen.
6.
Terrorattacker
Terrorangrepp
i form av bombdåd har i Europa drabbat både Storbritannien
och Spanien.
För
svensk del grundläggs förutsättningarna genom dels
mängden muslimer i Sverige, dels den svenska truppnärvaron
i Afghanistan. Det förra skapar förutsättningar, det
senare skapar motiv för attacker.
En
allvarlig ansats gjordes som bekant i centrala Stockholm under julhandeln
2010.
7.
It-attacker
Se
här
och här.
Det
blir fråga om att
•
dels inom ramen för vårt nuvarande samhälle försöka
skapa en fungerande beredskap mot katastrofer,
•
dels verka för en utveckling mot ett mer robust och mindre sårbart
samhälle.
